✔ Snabb leverans
✔ 30 dagars öppet köp
✔ Handla nu, betala sen
logo
FavoriterFavoriter
Vårdväskans backspegel
Moderna gynekologins fader

Vårdväskans backspegel: Den moderna gynekologins fader

Mycket av det som vi idag tar för givet inom den moderna sjukvården har genom historien experimenterats fram – ibland till ett högt pris. Idag går de allra flesta kvinnor regelbundet till gynekologen, där säkra och beprövade behandlingsmetoder, sterila redskap och smärtlindring ses som en självklarhet. Under 1840- och 50-talet var detta främmande för de dussintals kvinnor som föll offer för en mängd gynekologiska experiment. Experiment utförda av läkaren James Marion Sims, idag kallad ’den moderna gynekologins fader’.

I århundraden sågs den kvinnliga människokroppen och dess anatomi som ofin och oren i många kretsar. Läkare visade litet intresse för att undersöka och behandla kvinnors intima delar och den kvinnliga reproduktiva hälsan var länge höljd i dunkel. Idag ses gynekologi som en självklarhet och de flesta kvinnor besöker regelbundet en gynekolog för undersökning och behandling. Kirurgiska tekniker och behandlingsmetoder är effektiva, säkra och välbeprövade, instrumenten är välfungerande och sterila, och välanpassad smärtlindring ses som en självklarhet. Dessa förhållanden var helt främmande under 1800-talets mitt, då flera gynekologiska experiment ägde rum i den amerikanska södern. Vid denna tid hade läkare mycket lite kunskap om den kvinnliga reproduktiva hälsan och många kvinnor led av smärta och plågor utan att få rätt hjälp. Den amerikanska läkaren James Marion Sims gjorde flera experimentella försök för att lösa detta problem – försök som skulle få ett mycket högt pris.

James Marion Sims

James Marion Sims föddes år 1813 i Lancaster, i den amerikanska staten South Carolina. Han utbildade sig till läkare och tog redan som 22-åring sin examen. Som nyexaminerad behandlade Sims två spädbarn mot kolera, genom att skära bort deras tandkött. Ingreppen ledde till att de båda bebisarna dog och då de båda var vita fick Sims mycket kritik. Han valde därför att tillsammans med sin fru packa väskorna och flytta till Montgomery, staten Alabamas huvudstad.

Vårdväskans backspegel: Den moderna gynekologins fader

I Montgomery började James Marion Sims i stället behandla spädbarn till mörkhyade, förslavade kvinnor. De kvinnliga slavarna födde ofta barn i smutsiga miljöer, utan tillgång till rena händer och sterila instrument. Den stora mängden bakterier i dessa orena miljöer ledde till att många nyfödda barn drabbades av stelkramp. Detta diagnostiserade Sims som skelettdelar som låg fel, vilket såklart var helt felaktigt. Han trodde även att skallbenet på svarta barn växte ihop snabbare än på vita barn, vilket ledde till att svarta människors hjärnor förblev mer outvecklade hela livet. Återigen ett helt felaktigt antagande. För att behandla spädbarnens felkonstruerade skelett borrade sig James Marion Sims ner i bebisarnas fontanell för att flytta på deras skallben. Denna grymma behandlingsteknik ledde till att spädbarnen dog, och Sims skyllde då på de svarta barnmorskorna som assisterat vid födseln. Hand egna metoder var det inget fel på.

Utvecklade det första spekulumet

I början av sin läkarkarriär hade James Marion Sims ett väldigt litet intresse för att hjälpa kvinnliga patienter och han hade ingen utbildning inom gynekologi. Trots detta blev han en dag tillfrågad att undersöka en kvinnlig slav som trillat av en häst och sedan dess lidit av smärta i rygg och bäcken. Sims insåg att han, för att skapa sig en fullständig uppfattning kring kvinnans tillstånd, var tvungen att undersöka hennes underliv. Han ska, förutom sina fingrar, ha använt ett böjt handtag till en tennsked vid undersökningen och detta ledde till att han utvecklade föregångaren till dagens moderna spekulum. Sims upptäckte att det var en gynekologisk fistel som orsakade kvinnans smärta, men vid den här tiden fanns ännu ingen behandling för detta.

Experiment på förslavade kvinnor

Efter att James Marion Sims undersökt den kvinnliga slaven började han år 1845 experimentera med olika metoder och behandlingar för att bota fistlar. Det blev känt bland Alabamas slavägare att Sims kunde undersöka och behandla kvinnliga slavar och snart hade han ett tjugotal flickor och kvinnor att experimentera på. Idag vet vi bara namnet på tre av kvinnorna – Lucy, Anarcha och Betsey.

Under denna tid ansågs svarta ha högre smärttröskel än vita, på grund av att de tycktes vara mer lika de känslo- och smärtbefriade djuren. Trots att bedövning fanns tillgänglig tyckte Sims och hans likasinnade kollegor därför inte att det behövdes vid diverse ingrepp. Detta ledde till obegriplig smärta hos många av Sims försökspersoner – kvinnor som inte gett sitt samtycke till att bli experimenterade på från första början.

En av de första kvinnorna att utsättas för James Marion Sims gynekologiska experiment var 18-åriga Lucy, som hade fött barn några månader tidigare och nu inte kunde kontrollera sin urinering. Hon blev av sin slavägare skickad till Sims, som upptäckte att Lucy hade en rad gynekologiska fistlar. Hon fick utstå en timmes plågsam operation, utan någon bedövning alls. Operationen skedde dessutom inför publik, bestående av läkare, studenter och högt uppsatta män i samhället. De fick turas om att testa olika instrument på den nakna kvinnan, medan hon blev fasthållen av Sims assistenter. Lucy blev svårt sjuk efter Sims ingrepp, och tillfrisknade inte förrän flera månader efter den smärtsamma operationen.

Vårdväskans backspegel: Den moderna gynekologins fader

Anarcha var en 17-årig förslavad kvinna som hade genomlidit en tre dygn lång och plågsam förlossning utan att barnet kommit ut. Till slut tog Sims hjälp av en griptång och drog ut bebisen. Flera dagar senare skickade Anarchas slavägare tillbaka henne till Sims, då hon läckte både urin och avföring. Slavägaren förlorade pengar på att hans egendom var oförmögen att arbeta och dessutom spred en obehaglig lukt omkring sig. Sims upptäckte att Anarcha hade flera fistlar, vilka hade uppkommit under den svåra förlossningen. Under de kommande fyra åren opererade Sims den unga kvinnan hela 34 gånger och samtliga ingrepp skedde helt utan bedövning. Vid de första 33 operationerna sydde Sims ihop kvinnans fistlar med silkestråd, som inte var steril. Detta ledde till flera infektioner och att stygnen brast. Vid det 34e ingreppet använde sig Sims av silvertråd, vilken visade sig hålla. Han hade nu kommit ett steg närmare en perfekt behandlingsmetod.

Vårdväskans backspegel: Den moderna gynekologins fader

Öppnade privatmottagning

År 1953 flyttade James Marion Sims till New York, där han öppnade en dyr privatmottagning för rika, vita kvinnor på Manhattan. Här behandlade han kvinnorna med sterila instrument och adekvat smärtlindring. Många av kvinnorna var så tacksamma gentemot sin läkare att de startade insamlingar till förmån för hans arbete, vilket bekostade New Yorks första kvinnosjukhus. Det öppnades av Sims år 1855.

I New York rådde det brist på svarta slavkvinnor som Sims kunde använda till sina experiment och han gick i stället över till en annan grupp kvinnor som han ansåg vara mindre värda – irländska immigranter. En patient vid namn Mary Smith utsattes för 30 operationer under tre års tid och Sims fortsatte att förfina sina behandlingsmetoder och kirurgiska tekniker. Nu sa han sig kunna bota bland annat hysteri, depression och överdriven sexlust hos kvinnor genom att operera bort de reproduktiva organen – med andra ord sterilisera kvinnorna.

Vårdväskans backspegel: Den moderna gynekologins fader

Den moderna gynekologins fader – men starkt kritiserad

Trots att James Marion Sims tyckte sig ha rätt att utföra grymma försök på de han ansåg vara mindre värda, blev han en väl ansedd och hyllad läkare. Man döpte gator, torg, sjukhus och skolor efter honom och i Central Park i New York City restes en staty i hans ära. Sims experiment har lagt grunden till mycket av den kunskap vi idag besitter kring gynekologi, och som gör att vi effektivt kan behandla tillstånd som för 150 år sedan kunde innebära döden. Den moderna gynekologins fader har dock lämnat efter sig ett etiskt ifrågasatt arv, där de gynekologiska framgångarna har haft ett högt pris. Efter hätska diskussioner och stark kritik plockades Sims staty bort från Central Park år 2018 och idag är det många som anser att hans hemska människosyn och grymma experiment överskuggar den kunskap vi faktiskt kan tacka honom för.

Andra inlägg i artikelserien Vårdväskans Backspegel