Vårdväskans backspegel: Tandvårdens historia

Från tandätande maskar och tandtroll till fluortandkräm och eltandborstar – tandvården har genom historien varit både smärtsam och riskabel och haft övernaturliga och högst experimentella inslag. Trots att det finns bevis för att tandvård bedrevs redan för 7000 år sedan föddes den moderna motsvarigheten inte förrän långt senare. Det här är tandvårdens historia.

Att människor i alla tider har lidit av tandvärk, hål i tänderna och nedslitningsskador kan antas vara självklart. Metoderna för att få bukt med dessa problem har dock varierat kraftigt genom århundradena. Redan för 7000 år sedan började människor dokumentera den dåtida tandvården, vilka problem som fanns och rekommendationer för att förebygga och behandla smärtor och skador på tänderna. Hål i tänderna ansågs orsakas av små, små maskar som rörde sig över tänderna för att borra hål och sedan försvinna ner i dem. Denna seglivade myt dröjde sig kvar i tusentals år – hela vägen in på 1600-talet.

Flera fynd av diverse tandvårdsverktyg har gjorts genom åren. Borrverktyg från det forntida Egypten har hittats, som användes så tidigt som 3 500 år f.Kr. Man har även funnit tusentals år gamla tandpetare av olika slag – ett bevis för att människan länge har försökt rengöra tänderna för att förebygga tandvärk och andra obehag. Det finns bevis för att man i Kina, redan 500 år f.Kr., experimenterade med tandimplantat och proteser och lyckades ersätta tänder med snäckor fästa med gjuten mässing. Även i Egypten och Grekland har fynd av tandproteser gjorts, där både äkta och konstgjorda tänder hållits på plats med hjälp av guldtrådar. Inte bara guld användes vid tandlagning, även elfenben har brukats flitigt bland annat vid skapandet av konstgjorda tänder. Vid behov använde man också tänder från stupade soldater eller djur, såsom oxar eller kalvar. De ”nya” tänderna fästes med klamrar av guld och fixerades vid de äkta tänder som patienten hade kvar. Det antas ha varit en statussymbol att laga tänderna och ha tandproteser vid den här tiden och man visade gärna upp sin guldprydda tandrad för omgivningen.

Tandläkekonstens första vetenskapliga verk gavs ut i Frankrike, av den odontologiska forskaren Pierre Fauchard, under början av 1700-talet och behandlade bland annat framställandet av konstgjorda tänder, emaljerade tänder och stifttänder. I verket går att läsa att valrosständer, förutom människotänder, var de mest motståndskraftiga gällande både hållbarhet och färg. Den franska apotekaren Alexis Du-Chateau stod för nästa upptäckt – porslin kunde med fördel användas i tillverkningen av tandproteser. De nya porslinständerna blev snabbt en succé och det dröjde inte länge förrän nyheten spreds som en löpeld över världen. Trots att de nya tandproteserna var en stor framgång går det inte att jämföra dem med dagens motsvarigheter. De var svårt att äta med porslinständerna i munnen, det var inte helt lätt att få till rätt passform och tänderna var inte heller speciellt estetiskt tilltalande. Under de kommande två århundradena användes både vulkaniserat gummi och glas vid tillverkning av tandproteser, innan plast gjorde intåg på 1930-talet och med sin styrka och lätthet att framställa slog ut alla konkurrenter.

Tandvård var fram till mitten av 1800-talet ofta en smärtsam historia, då smärtlindringen som erbjöds ofta bestod av örtsalvor eller ett par rejäla supar. På 1840-talet började tandläkaren Horace Wells experimentera med lustgas som bedövningsmedel, efter att själv ha upplevt gasens berusning vid en underhållningsshow. Han testade sin nya bedövningsteknik på ett flertal patienter, med framgångsrika resultat. Efter detta påbörjades flera experiment med olika typer av bedövningsmedel, bland annat eter och kloroform. Smärtlindring och bedövning började nu i allt större utsträckning användas inom tandvården och smärtsamma ingrepp var ett minne blott. Vill du läsa mer om anestesins historia kan du göra det här.

Det finns bevis för att tandborstar användes redan 3000 år f.Kr., dock inte i det utföranden som vi känner till idag. De tidiga tandborstarna kallades för tuggpinnar och var små grenar med en fransig ände. Man gnuggade den fransiga delen mot tänderna för att få bort orenheter och på så vis förebygga eventuell tandvärk. Det var först under 1400-talets sista år som man i Kina uppfann tandborstar som liknade de vi använder idag. De bestod av handtag av bambu eller ben, med borststrån av grishår fästa i ena änden. Dessa användes i varierande grad ända fram till 1930-talet, då det slitstarka materialet nylon introducerades på marknaden. Numera har majoriteten av alla tandborstar borststrån av nylon, även de eltandborstar som sedan 1950-talets funnits på marknaden.

I slutet på 1800-talet började företaget Johnson & Johnson tillverka den första tandtråden, som snabbt blev en stor succé. Det dröjde inte länge förrän den såldes världen över och tandhälsan förbättrades avsevärt.