Vårdväskans backspegel: Vaccinets historia

Från ympning med kokoppor till effektivt influensavaccin. På den engelska landsbygden, i ett Europa svårt plågat av sjukdomen smittkoppor, kom i slutet av 1700-talet en byläkare till en insikt som numera årligen räddar tusentals människors liv. Det här är vaccinets historia.

Vårt immunförsvar arbetar hårt för att skydda oss mot sjukdomar och infektioner, och för att stärka immunförsvaret kan man välja att vaccinera sig. Idag vaccineras både barn och vuxna världen över regelbundet mot diverse sjukdomar och nya vaccin utvecklas hela tiden. Så har det dock inte alltid varit. Under 1700-talet härjade den dödliga och otroligt smittsamma virussjukdomen smittkoppor i Europa och ungefär 60 miljoner människor beräknas ha dött. Smittkoppor var under den här tiden ingen nyhet, utan människor hade krigat mot den i tusentals år. I Asien var det tidigt känt att man inte kunde bli smittad av den plågsamma sjukdomen två gånger – man verkade bli immun efter det första insjuknandet. Detta gjorde att de personer som redan haft smittkoppor fick ta hand om de som nyligen smittats, för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. I Kina började man även under 1000-talet utföra så kallad ympning – att utsätta människor för en låg dos av en sjukdom för att göra dem immuna. Människor blev smittade av viruset för att skapa en immunitet, men metoden var riskfylld. I bästa fall blev de relativt lindrigt sjuka och sedan immuna. I värsta, och vanligt förekommande, fall överlevde inte de smittade personerna sjukdomen.

I 1700-talets Europa, när smittkoppor härjade och skördade miljontals människoliv, arbetade en man vid namn Edward Jenner som byläkare på den engelska landsbygden. Här fick Jenner höra från landsbygdsbefolkningen att personer som blivit smittade av kokoppor, en virussjukdom besläktad med smittkoppor som sprids från kor, inte blev sjuka av smittkoppor. Kokoppor var en lindrig och odödlig sjukdom som ofta drabbade bönder och gårdsanställda, framför allt mjölkerskor. Med vetskapen om att kokoppor verkade skapa en immunitet även mot smittkoppor, började Edward Jenner odla fram ett medel från kokoppornas sekret. Detta medel döpte han till vaccin, efter kokoppornas latinska namn vaccinia.

Edward Jenner testade sitt nya vaccin för första gången år 1796. Han ympade då en åttaårig pojke med medlet från kokoppor och testade sex veckor därefter att smitta pojken med smittkoppor. Pojken förblev frisk och det visade sig att Edward Jenner gjort en upptäckt som kom att rädda miljontals liv under de kommande århundradena. Redan i början av 1800-talet infördes större vaccinationsprogram i flera länder – i Sverige blev det obligatorisk med smittkoppsvaccination år 1816.

Även om Edward Jenner var den första att aktivt odla fram ett vaccin, hade han ingen större kunskap om virus. Han utvecklade sitt smittkoppsvaccin baserat på gammal kunskap och förmågan att tänka i nya banor. Jenners upptäckt spred sig dock till andra läkare och forskare, som började intressera sig för den nya metoden. Den första personen som lyckades framställa ett vaccin bestående av en försvagad variant av samma sjukdom som vaccinet gav immunitet mot, var den franska kemisten och biologen Louis Pasteur. I och med denna upptäckt tog forskningen ett stort steg framåt – man förstod nu att man genom att utsätta människor för en ofarlig dos av en smitta ger deras kropp verktyg att utveckla ett skydd att kunna stå emot sjukdomen nästa gång den angriper.

Louis Pasteur lyckades med sin forskning att ta fram vaccin mot både rabies och mjältbrand och år 1885 utförde han den första lyckade vaccinationen mot rabies. Efter detta strömmade människor smittade med rabies, en dittills otroligt dödlig sjukdom, till Pasteurs räddning och hans forskningsframsteg spred sig som en löpeld. Han började under sitt sista år i livet även forska kring sjukdomen pest, men hann aldrig slutföra sitt arbete.

Sedan Edward Jenners och Louis Pasteurs upptäckter har en lång rad nya vaccin tagits fram och räddat miljontals människoliv. Sjukdomen smittkoppor anses idag, mycket tack vare Jenners nytänkande vaccin, vara utrotad och andra dödliga sjukdomar har minskat betydligt på grund av omfattande vaccinationer. Numera är vaccinering frivilligt i Sverige, men de flesta barn vaccineras mot bland annat polio, difteri, stelkramp, mässling och röda hund.